top of page
  • Skribentens bildErica

En sång om frukt och honung

Många somrar i min ungdom spenderades utomhus i goda vänners lag. Det kunde vara en park i stan, på en äng eller ute bland skärgårdens öar. Många sommarnätter passerade det sättet, spetsade med en blandning av söt cider och doften av körsbärstobak, i luften hänger doften av grönska och blommor kvar och natten flyter bort i ett lyckligt rus. När jag nu stänger ögonen och känner smaken av Æblemjød, så kan jag med lätthet erinra mig de känslor som passerade genom mig då. - Värme, stillhet och känslan av tillhörighet.

Den förnimmelsen jag får av Æblemjød Hyben är sötma, frukt och en liten ton av alkohol. Alla de bästa delarna av cider, äppelbrännvin och honung tillsammans i en inbjudande fröjd för alla sinnen.

Alla dessa nyanser skapar tillsammans känslan av Europas hela restaurangkultur. För Æblemjød får sin rikliga smak både från honung och från äppelmust. Den kombinationen ger mjödet en djup fruktighet med en aning syra och en tydlig eftersmak av nypon. Precis som många av de mjöd som jag skrivit om tidigare, så är känner man inte tydligt av själva alkoholen i Æblemjød Hyben, det är mer av en fyllig sötma som lätt lockar till ett andra glas och om du inte är försiktig så kan ett glas med lätthet bli en hel flaska.


Det är andra gången jag har nöjet att skriva om ett mjöd från Snoremark, något jag sett fram emot enormt mycket. Denna gång så blir det inget mindre än Æblemjød Hyben (Äppelmjöd med nypon), från Snoremark - mer information om Snoremarks bakgrund finns i min tidigare krönika - så låt oss omedelbart dyka in i mjödets olika ingredienser och smaker.


- Æblemjød är jäst med honung (självklart) och äppelmust i stället för vatten. Något som jag berört tidigare men gärna påminner om. Hela södra Skandinavien är rikt på äpplen och i den här änden så produceras stora mängder äppelmust och äppelcider. Tillgången på äppelblomshonung och äppelmust har en både stor och positiv betydelse för skandinavisk mjödtillverkning, speciellt hos Snoremark.


- Den andra huvudkomponenten ingrediensen är nypon. Till skillnad från vad många tror så är nypon inte ett bär utan en skenfrukt, precis som jordgubbar och ananas. Nypon är flitigt använt över hela Europa för att smaksätta diverse härligheter i köket såsom marmelad, sirap, gelé, fruktsoppa, inläggning, örtté och självfallet alkohol. Mjöd som smaksatts med nypon kallas internationellt för Rhodomel. Nypon är även mycket näringsrikt och mat som innehåller nypon är rik på C-vitamin, essentiella aminosyror och fleromättade fettsyror.

Min vanliga procedur när jag dricker ett nytt mjöd är att servera det rumstempererat, men som ni mina kära läsare säkert har märkt så kan vissa mjöder tjäna på att även serveras kalla eller varma, detta gäller dock inte Æblemjød Hyben.


- Kyld så framträder honungstonerna i Æblemjød Hyben, men tappar dessvärre en del av sin sötma och sin fruktighet. Detta kan visserligen de som uppskattar lite mindre söta mjöd föredra, men enligt mig så bör detta mjöd inte serveras kylt.


- Uppvärmt så lockar det fram mjödets syra och får mer av en torr äppelkaraktär, men tappar även här både sötma och smak dessvärre. Trots att det är ett så sött mjöd så verkar det inte ha en tillräcklig sötma för att klara uppvärmning. Tanken slår mig att det kan beror på att mycket av dess sötma kommer från frukten och inte honungen eftersom de mjöd jag märkt passar att dricka varm, oftast har mycket högre honungshalt.


Just det här mjödet har den ovanliga egenskapen att de faktiskt inte spelar någon roll i vilken ordning du smakar och doftar, då dess smakprofil förblir konsekvent genom hela provningen. Den enda subtila skillnaden som jag kan hitta är att när jag smakar först är en lätt ton av fruktsyra.

Detta är kort och gott ett utpräglat fruktigt mjöd som passar väl till ost, choklad och frukt. Æblemjød Hyben kan också användas som ett komplement till mycket fet mat, som tex paté eller foie gras. Självklart så ville jag, min vana trogen, ge mig in på en smakpanel. Som jag antydde tidigare så passar detta mjöd bäst serverat rumstempererat, så alla smakprofiler serveras mjödet till på just detta sätt.


- Tillsammans med prästost så bidrar Æblemjød Hyben med att göra osten mildare och bredare i smaken. Det är förstås en enkel frukostost, men för dem som föredrar gula ostar över vita så kommer Æblemjød Hyben bli ett trevligt komplement.


- Costello är en ost som öppnar upp världen av vita ostar, så en självklar ost att prova till detta mjöd. Kombinationen som framträder ger en bredare fruktsyra som gör mjödet friskare, men utan att göra det surt. Æblemjød Hyben gifter sig, i min mening, väl med de flesta vita ostar.


- Mörk chockad (minst 70%) är för mig ett nästan självklart komplement till sött mjöd och här visar mjödet både en extra fruktighet, men framför allt en framträdande nyponsmak.


- Paté är visserligen ingen efterrätt, men eftersom fett bryter sötma så är det vanligt förekommande på restauranger att servera foie gras med ett litet glas Sauternes, detta är en sammansättning som jag självklart ville prova. Välkryddad paté ger mjödet ännu en nivå av sötma, och tillsammans så bildar dom en behaglig balans som jag varmt rekommenderar.


- Sist ut är den självklaraste av sommar-desserter – jordgubbar - och tillsammans så bjuder det här mjödet på en överraskning. En lätt smak av bränt socker framträder, inte olik det supersöta mjödet Branden på Orten, men med en mildare och fruktigare karaktär. En redan söt dessertfrukt, blir till min stora förtjusning ännu sötare, mer smakrik och mer fylligt fruktig.

Efter mycket experimenterande så känner jag mig nu säker i att utnämna detta mjöd till ett dessertmjöd. Jag vill definitivt instämma med Snoremark, att deras Æblemjød Hyben med fördel kan ersätta andra dessertviner som Sauternes eller Tokaj. Det lämpar sig som sagt allra bäst rumstempererat och det kan komplettera både början och slutet av middagen.

Så här sitter jag nu i Skåne, i kvällssolens ljus och tittar ut över sundet. Jag kan se Sjælland på andra sidan med blotta ögat och mina tankar blandas mellan historia, kultur, hantverk och vad en dryck eller maträtt säger om den region den tillhör. Är detta smaken av södra Skandinavien?

-Fyllig, söt och smakrik. Det kan verka lite fördomsfullt att associera Danmark med söta kakor och en viss rondör, men i detta fall så känns denna lustiga fördom passande och jag finner att jag avundas dem. För i danskt mjöd så finns en smakrikedom som talar om rikliga naturresurser och välstånd, en sorts förkroppsligande av drömmen om att alltid få äta och dricka gott.

Ställ detta i kontrast mot de svenska mjöderna (vilka jag djupt håller av) som är i och för sig är sötade med frukt och men oftast är torra och ofta får mycket av sin fyllighet från bär och örter. Det talar om svensk enkelhet och förmågan att finna skönhet i det bistra eller kärva.

Så hur kan jag inte avundas våra bröder och systrar söderut, som har ett så stort utbud av sött och rikligt mjöd som är jäst med fruktmust?


Nu, en sista skål till Snoremark, Sjælland och Danmark, där på andra sidan om Öresund. Ni har skapat ett fantastiskt mjöd och jag önskar bara jag hade mer av det.


Jag inspireras ofta av sång eller dikt. Så jag hoppas den kan inspirera dig som läser.



Senaste inlägg

Visa alla

Comentários

Avaliado com 0 de 5 estrelas.
Ainda sem avaliações

Adicione uma avaliação
bottom of page