Vid foten av ett berg där en Gudinna en gång föll vilade en liten by. I den byn så låg ett litet hem där det växte vackra träd, blommor och en gammal rabarber som ätit jord och druckit vatten. Den hade tagit sig an allt som lämnats på marken och bar inom sig generationer av historia.
Rabarben är en växt som många av oss är bekanta med i modern skandinavisk kosthållning. Den är flitigt använd till kräm, kompott, paj och saft. Men den här växten har en komplicerad historia och har inte alltid haft den självklara platsen på bordet som den ha idag.
Dess historia, vad vi vet, började i Kina där den en gång hette ”Den stora gula” (dà huáng 大黃) och omnämns som medicinalväxt i texten Shennong Bencaojing, som är daterad till minst 1800 år tillbaka i tiden. --- Sedan dess så har rabarbern vandrat längs med sidenvägen tills den slutligen nådde Europa, där dess popularitet som medicinalväxt ledde till kultiveringen av flera olika arter av rabarbern runt om den europeiska kontinenten.
Det har funnits rabarber här i Norden från och med 1300-talet, men i samband med en växande tillgång på rabarber och ett sjuknade pris på socker under 1800-talet så började den användas mer i hemmet som en grönsak inom matlagning, brännvin och efterrätter.
Det här mjödet är en stor gåta, för jag väntade mig något som skulle påminna mig om en rabarbersaft eller paj, men det som i stället mötte mig var en smak som liknade söt björksav. Dess doft är flyktig, vilket är ovanligt för ett torrt mjöd. Bara i den vagaste eftersmak så finner jag syran från rabarber, och det är endast när doft och smak kombineras till en helhet som mjödet visar sin fulla smakprofil av frisk rabarber, med toner av fläder och klöver.
Rabarber På Orten är ett mycket milt mjöd som bjuder på en svag sötma och lite frisk beska, som lockar dig att dricka mer i ett försök att fånga dess flyktiga smaker. Detta mjöd är, i min mening, de ljusa mjödernas svar på Chardonnay. Ett enkelt vitt/ljust mjöd som tilltalar de flesta. Rabarber På Orten är väldigt trevligt som en alternativ fördrink eller som måltidsdryck till alla former av ”ljus mat” så som fisk, skaldjur, kyckling, vitt bröd och ost. Det är även ett utmärkt matlagningsmjöd för div. vita såser mm.
--- Fläsk hör ju även till de ljusare protein-slagen, men i detta fall så pressar det gränsen för mjödets smakprofil, och precis som med många vita viner så tar kryddig mat lätt över, även något så enkelt och milt kryddat som en chorizo dämpar mjödets smak och tar lätt över hela smakupplevelsen.
Just detta är ett ovanligt drag med tanke på att honungs-baserad alkohol nästan universellt går väl ihop med välkryddad och stark mat, men Rabarber på Orten är undantaget som bekräftar regeln. Min rekommendation är att du undviker rött kött och starkare kryddor, men ta gärna till alla havets gåvor, svamp och vitt kött såsom fågel när du utforskar rabarber-mjödets hemligheter. Jag rekommenderar att servera detta mjöd väl kylt inför servering för att locka fram dess lite mer dolda sötma.
Varje mjöd bjuder på sina överraskningar och varje krönika är sin egen upptäcktsresa i både smak, hantverk, botanik, historia och kultur. Rabarber på Orten har inte varit något undantag, om än ett annorlunda mjöd på många andra sätt. -Aldrig förut har jag behövt närma mig ett mjöd med sådan försiktigt och omtanke som Rabarber På Orten, och det har varit belönande.
Så nu hälsar jag sommaren välkommen och kopplar av med en lite annorlunda rabarbersaft (för vuxna), hoppas att du får en härlig stund i solen med ett uppfriskande glas du också.