top of page
  • Skribentens bildErica

I vildblommornas rike

Uppdaterat: 10 juni

I provinsen Ermland-Masuriens (Warmińsko-Mazurskie) ligger en magiskt plats som är fylld av vacker natur. Detta område ligger vid Polens norra gräns mot Kaliningrad, vid västra Östersjön och öst där Podlasiens och Suwałkikorridoren befinner sig. Från den här speciella regionen av Polen, med vild grönskande natur och öppna ytor fyllda med vildblommor så kommer mjödet Mazurski.


Detta mjöd är tillverkat av Mazurskie Miody, ett mjöderi som även är väl renommerade biodlare. Mazurski är en s.k. trójniak (en del honung mot två delare vatten) som är jäst på enbart vildblomshonung från regionerna Ermland (Warmia) och Masurien (Mazury).



När jag gjorde mina efterforskningar runt Mazurski så hittade jag fler ställen där mjödet klassificeras som en metheglin, dvs mjöd kryddat med örter, men detta är inkorrekt. Detta misstag har troligen uppkommit av flera olika skäl, liksom alltid så kan det bli glidningar vid översättningar då man försöker tolka olika begrepp och sammanhang, detta tillsammans med den mångfacetterade smakprofilen som finns i vildblomshonung gör att man lätt kan tro att det är ett kryddat mjöd.

Det är denna sorts blandhonung som gör Mazurski till ett så otroligt spännande mjöd, för på en stor blomsteräng så finns många sorters växter såsom blommor, örter och kryddor. Detta gör att Mazurski får en unik smak som många uppfattar som kryddig, och drar därför slutsatsen att det är en metheglin. Smakerna kommer alltså från de olika pollensorter som kommit med i biets honungsproduktion. Detta gör också att det är stört omöjligt för oss att avgöra exakt vilka kryddor eller blommor som finns i honungen utan att åka dit och testa pollenhalten själva, men det ger även mjödet dess stora mystiska charm. Var och en av oss kommer hitta något unikt i Mazurski och till skillnad från mjöd jäst på sorthonung, så kommer ingen årgång att vara den andra lik.


Så vad smakar Mazurski? Min vana trogen så provade jag mjödet i ett kupat glas i rumstemperatur. Mitt första intryck är att det är extremt annorlunda från alla de andra polska mjöd som jag tidigare smakat. Det är förstås sött, men det har inte den klassiska sötman blandat med beskan från kryddnejlika som jag kommit att förvänta mig av i princip alla polska mjöder. Mazurski har i stället en söt-syrlig nyans, någonstans i detta mjöd finns en fruktsyra, men inte som ren frukt utan något mer grundligt. Jag finner att jag inte kan identifiera vad det är, men jag slås omedelbart av tanken att vildblomshonungen i mjödet verkligen har en enorm inverkan på smaken och att jag kan förvänta mig vad som helst. Tanken som slår mig är att detta mjöd kommer vara mycket annorlunda, och fantastiskt spännande!

När jag snurrar runt mjödet i mitt glas för att undersöka dess doft så uppstår en sorts beska men det är inte den peppriga känsla som jag hittat i polska mjöd tidigare, utan någon nytt som jag ännu en gång inte kan sätta fingret på. Doften förändrar smaken radikalt och gör att sötman blir luftigare och får en nästan lite flyktig karaktär.

-- Mazurski är helt klart ett lättdrucket mjöd, nästan lite farligt lättdrucket, men samtidigt subtilare än något polskt mjöd jag tidigare smakat. Subtilt är ett adjektiv som jag inte ofta får chansen att använda när det kommer till mjöd, väldigt få mjöd förtjänar detta epitet så min nyfikenhet var vi det här laget verkligen väckt till fullo.


Det är nu en självklarhet att prova mjöd mot olika sorters mat och tilltugg, så låt mig genast dyka in i min senaste smakmeny.

- Ett briljant inslag och lite tur i matbutiken ledde till att jag hade pierogi (Polska dumplings) hemma. Dessa rariteter var fyllda med fläsk, surkål och smaksatta med kryddpeppar, och det kändes som en självklarhet att njuta av ett polsk mjöd tillsammans med en polsk (östeuropeisk) maträtt. Så jag lagade mig några pierogi i stekpannan med lite olja, hällde upp ett glas mjöd och skred till verket.

Mazurski tillsammans med pierogi ger en citrusliknande känsla, frisk och mild men utan syra. Köttet i pierogin breder ut sig och blir fylligare, samtidigt som det ger mjödet en friskhet där kombination är mjuk och mycket väl balanserad.


- Nästa kombination blev en av mina stående favoriter, välkryddade marinerade räkor, steka i habanero-olja. Detta är ett självklart inslag på mitt eget festbord, och föga förvånande så blev den kombinerande upplevelsen absolut fantastisk. Mazurski gjorde så att kryddorna mildrades, men dom fick även en längre eftersmak. Mjödet blev både kryddigare och rikare, där alla dess unika smaker förstärktes, detta är i ärlighetens namn en närmast perfekt kombination.


- Näst på listan var rökt korv. Då upplevelsen med de kryddiga räkorna fick mig att undra över hur Mazurski skulle passa ihop med rökt mat så valde jag Gustavskrov. Den här rökiga svenska delikatess frammanande en närmast överväldigande sötma i mjödet och underligt nog en svag ton som liknade ättikslag. Inte alls surt eller obehagligt, bara en flyktig kontrast som jag aldrig hade kunna föreställa mig att jag skulle finna i ett mjöd. Den rökiga doften av hästköttet blandar sig med doften av mjödet och leker med sinnena, för en kort sekund så tycker jag mig känna doften av rosmarin i mjödet, men förnimmelsen försvann lika hastigt som den dök upp.


- Självklart så krävde detta mjöd någon form av efterrätt och på ren impuls så valde jag After Eight. Dessvärre så var detta inte det mest lyckade av experiment eftersom de båda söta parterna tar ut varandra och nästan ingen annat än smaken av mynta dröjer sig kvar. Inte för att det är en otrevlig förnimmelse, jag uppskattar smaken av mint, men känslan av att de båda starka smakerna av mjöd och choklad försvann helt var lite av en chock.


Men hur fungerar Mazurski som värmt, respektive kylt?

- Kyld så tappar Mazurski dessvärre en hel del av sin ursprungliga smak, men den får å andra sidan längre eftersmak och en nyans av enbär och krusbär dyker behagligt nog i stället upp. Jag misstänker att detta kan bli en härlig sommardrink om man blandar den med is eller kanske vågar blanda sig läskande cocktail med mjödet som bas.


- Uppvärmd så får Mazurski en lite kryddigare och bittrare ton. Den är fortfarande mild men tappar en del av både sin bredd och eftersmak. Inte en på något sätt negativ smak, men för mig så blev det lite av en besvikelse, men håller också i minnet att det är en trójniak och det är inte första gången jag märkt att den här klassen oftast inte har sötma nog att klara uppvärmning om man inte tillsätter lite extra kryddor. Märk väl att tex Korzenny är en Czwórniak, dvs en klass under Mazurski passar sig extremt väl till värmning och kryddning men det mjödet är redan väl kryddat och förlorar ingenting på att kryddas lite extra. Men med ett mjöd som Mazurski, som är ett helt okryddat mjöd baserat på vildblomshonung så känner jag att det vore synd att dölja alla dess naturliga smaker och att detta mjöd gör sig bättre när de får stå på egen hand.


Så vad vet jag nu egentligen om Mazurski? Det är ett till synes ganska enkelt och ett inte alltför sött mjöd, balanserat nog att fungera som ett s.k. ”vardags-mjöd” men det är samtidigt fullt av subtila nyanser som jag fortfarande inte kan sätta fingret på, vilket får vara ett härligt mysterium tills vidare.


-- Ett mjöd som helt kort sagt inte låter sig definieras rakt av.


Jag kan inte sluta att fascinera mig över vildblomshonungens otroliga rikedom, och vad det tillför i det här mjödet, och jag hoppas innerligt att vi inte sett det sista från Mazurskie Miody.





108 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
bottom of page