Under min barndoms Jular var världen täckt av snö och hemmet fyllt av värme. Mycket av min uppväxt tillbringades i köket, omringad av dofterna från kryddor, smakupplevelser och värmen som alltid hör den här årstiden till. Dessa förnimmelser fyller fortfarande mitt sinne med nostalgi och en känsla av lycka.
Branden på Orten kommer från Sigtuna och har fått sitt namn från den eld som härjade Sigtunas medeltida klockstapel samma år som den första bryggningen av det här mjödet blev klar. Hetta har använts medvetet och smart för att skapa detta underbara mjöd och dess namn tillägnas minnet av Sigtuna klockstapel.
Branden är det sötaste av mjöd som finns i det svenska sortimentet. I början så bryggdes mjödet med äpplen i men numera så bryggs den med äpple honung. Här i Norden så har vi varit väldigt enkla med hur vi klassificerar vårt mjöd. Är det bryggt med honung och vatten så är det ett mjöd, kort och enkelt. Men hos vår östersjögrannar i Polen så är de lite mer petiga i sin klassificering och enligt deras system så är Branden en sk. Póltorak. Detta betyder att mjödet är bryggt med två delar honung mot en del vatten. I Brandens fall är det en del färsk honung och en del kanderad honung.
Det är den här unika kombinationen av färsk och kanderad äpple-honung som ger mjödet dess distinkta smak av kanderade äpplen, äppelsyra, fermenterad honung, kanderat socker och krämig karamell. Alla de mjöd som jag skrivit om har en stor bredd och ett generöst djup, men Branden är exceptionell även bland mjöd i vad den har att ge.
Branden är ett mjöd som gör sig lika väl varm, rumstempererad som kyld. När jag första gången provade den så drack jag den varm likt en glögg. Jag har tidigare berättat hur man bör provsmaka ett mjöd men när branden serveras varm så tillåter den ett undantag från den annars järnhårda regeln om att smaka först och lukta sen. I det här fallet rekommenderar jag att du luktar först.
Att dricka Branden varm är en unik upplevelse, vid den första doften ger den mig nyanser av kanderat socker, frukt och en svag antydan av nejlika. Dess bouquet innehåller brunt socker, rött vin, citrus med en vag eftersmak av röd port. När jag kombinerar smak och doft, så blir sammansättningen en otrolig blandning av starka citrustoner, apelsin och en hint av pomerans precis mot slutet.
Rumstempererad så tjänar Branden som en trevlig likör eller dessert mjöd, mjödet passar utmärkt till ostbrickan, efterrätten eller som avec till kaffet. Vid första smakprovet så ger mjödet en omedelbar känsla av kanderat socker, som sen utvecklas till en mild smak av nyslungad honung och smaken av söt-syrliga äpplen. Detta avslutas med en mjuk eftersmak av fermenterad honung. När doften kombineras med smaken framträder de syrliga äpplen än mer, med en mystisk eftersmak som nästan känns lite smörig.
När Branden dricks kyld så evolveras mjödet till en absolut smakbomb! Kylan förstärker alla mjödets nyanser och jag rekommenderar den serveras i ett vackert litet likörglas. Mjödet kompletterar väl en varm efterrätt, exempelvis bärpaj och ger även en balanserad sötma till syrligare efterrätter, så som pavlova eller citron-maräng paj. Den första smakförnimmelsen ger en stark honungs-sötma, tätt följd av en lätt syra och till sist en nyans av hasselnöt och mandel. Upplevelsen är nästan överväldigande, och när jag smakar för andra gången och drar in doften så mildras den genomträngande smaken och ger en bredd till mjödet som fyller sinnena och lämnar efter sig en svag ton av karamell.
Som mat-mjöd betraktat så är Branden i min mening för söt för att drickas till maten men det är definitivt rätt mjöd att ha i mat, så som marinader och griljering.
Det jag provade på var att marinera några olika köttbitar i Branden, det blev en riktig succé. Först så provade jag Branden med biff kött, som verkligen smickrar mjödet genom att ta fram äppelsyran, det gav en kontrast till köttet och skapade en dualitet i smakerna som är både komplex och spännande.
Näst på tur var fläskkött, som jag penslade med mjödet, detta tog fram honungs sötman och skapade en lätt karamelliserad yta som både sötade köttet och gav det en knaprig yta med en härlig eftersmak.
Båda kött-sorterna blev riktigt möra, och jag kan varmt rekommendera Branden i matlagning i stället för honung och sirap, eller varför inte i en vinägrett?
Sist ut på meny är ostbrickan. Genom livet så har jag sett ost paras med rött och vitt vin, dessertvin och med diverse spritsorter som whisky eller gin men i min mening så är mjöd oöverträffat som komplement till ostbrickan eftersom mjöd har överlägset störst variation i smaker. Till Branden så bestämde jag mig för tre ostar som ett litet smakprov bland det enorma urval som fanns välja ifrån.
Brie och vit Cambozola är så lika varandra i smak att jag känner mig komfortabel att sätta ihop dem. Dessa vita ostar är relativt milda i sin smak och doft och tillsammans med mjödet skapar det en lätt fruktig eftersmak.
Cheddar är en ganska ny förtjusning i mitt liv. Många cheddar sorter är kryddade med diverse alkoholdrycker, såsom whisky, gin, port, ale och många fler. Mjöd har visat den spännande egenskapen att den först mildrar cheddarns sälta och lyfter fram den andra alkoholen som osten kryddades med. I det här fallet är det whisky och kombinationen av ost och mjöd skapar en mild sälta, följt av sötma som avslutas med en härlig rökig eftersmak.
Gruyère är en klassiker som många tycker om för dess milda men fylliga smak. Den är salt utan att vara torr eller smulig och passar till många trevliga kombinationer i matlagning. Tillsammans med Branden så lockar mjödet fram en nötig smak som ger osten ännu mer fyllighet följt sedan av att osten lockar fram mjödet sötma ännu mer och honungen blir mycket tydlig.
Upptäcktsresan med det här mjödet började en het sommar under Medeltidsveckan i Visby på Gotland, då jag av ren nyfikenhet smakade på ett litet stop av Branden, och blev så överväldigad att jag blev tvungen att sätta mig i gräset och landa en liten stund.
Sedan den dagen så har jag försökt tämja det här mjödet och lära mig alla dess nyanser och användningsområden. Branden på Orten är bland det sötaste jag någonsin druckit och efterforskningen har varit minst sagt spännande med tanke på hur många olika variationer som man kan para ihop detta mjöd med. Att laga mat med Branden är en ren fröjd, och många fler recept lär det bli innan denna resa är över. Branden har gett mig chansen att lära mig mer och jag slutar aldrig att förundras över det som finns att upptäcka, detta gör jag med nöje då det ändå är mjöd nördens lott.
Min smakresa med Branden på Orten började som sagt om sommaren, men dess smak och doft har alltid fört mina tankar till vintern och julens högtidlighet. Nu ser jag verkligen fram emot att fortsätta min mjödresa under året som kommer. Jag lämnar dig nu att fira in det nya året, förhoppningsvis med ett gott mjöd till hands.
Tankar som kommer när man sitter i eldens värme